Extremväder och naturolyckor

Lyssna

Vädret kan ibland orsaka stora störningar i samhället. I Sverige har vi generellt varit förskonade från extremväder jämfört med många andra länder. Men i takt med klimatförändringarna ökar även här riskerna för omfattande skogsbränder, svår torka, hårda stormar, skred och översvämningar.

Under det senaste årtiondet kan flera större klimat- och väderrelaterade händelser räknas upp, däribland de omfattande skogsbränderna 2018, det svåra lerskredet i vårt grannland Norge i slutet av 2020 och översvämningarna i Gävle 2021.

Värmebölja och skogsbrand

Under sommarhalvåret kan det under vissa perioder bli väldigt varmt samtidigt som det inte kommer något regn. Att undvika att vistas i solen och dricka mycket vatten är grundläggande åtgärder för att klara värmen. Är du ute och åker och behöver parkera ska du aldrig lämna barn eller husdjur kvar i bilen. Temperaturen inne i ett fordon kan snabbt stiga till livshotande nivåer.

I vissa områden uppstår vattenbrist efter längre perioder av torka. Då bör du inte spola i kranen i onödan och inte vattna i trädgården. Varje enskild kommun kan uppmana sina invånare att spara på vattnet. Om det inte ger effekt kan kommunen införa bevattningsförbud.

Brandrisken i skog och mark ökar snabbt under värmeböljor. Då gäller det att vara extra försiktig och helst undvika att elda eller grilla. Vid hög brandrisk kan kommunen eller länsstyrelsen fatta beslut om eldningsförbud.

Var uppmärksam på om du ser okontrollerad rökutveckling ute i terrängen. Larma 112 direkt om du misstänker en tidig eller redan utvecklad skogsbrand.

Om du bor i ett område som är utsatt för skogsbrand:

  • Ta löpande del av den lokala nyhetsrapporteringen. Även om du bor ganska långt från själva branden kan röken sprida sig långa sträckor.
  • För att undvika den giftiga röken, håll dig inomhus och stäng fönster, dörrar och ventilation. 
  • Förbered en väska för snabb evakuering om du får uppgifter om att branden närmar sig.
Läs mer om brandrisk och eldningsförbud

Höga vattenflöden

När regnet vräker ner kan det snabbt bli problem med översvämning, inte minst i trafiken. Sänk hastigheten, undvik omkörningar och kör inte genom stora vattenansamlingar om du är osäker på hur djup vattennivån är.

En annan vanlig orsak till höga vattennivåer är snösmältning som kan påverka sjöar och vattendrag flera tiotals mil längre ner i flödena.

Läs mer om översvämning och hur du kan förbereda dig

Kraftiga vindar

Hårda vindbyar och stormar får ofta träd att ramla omkull. Om de faller över luftburna ledningar kan det medföra att elen slås ut för många hushåll. Även vattenförsörjningen kan påverkas. Att vara förberedd på att kunna leva en kortare eller längre period utan el eller vatten är därför en god idé.

Krafterna i en vindby kan bli större än man kan föreställa sig. Konkreta skador på hus och andra föremål kan bli en följd. Takplåtar och liknande kan lossna och bli till livsfarliga projektiler för den som råkar hamna i vägen. Till och med en stor studsmatta som står i trädgården kan fara iväg om den inte är ordentligt förankrad. Därför bör du ta in eller surra fast lösa föremål inför en annalkande storm. Byggnadsställningar och andra tillfälliga konstruktioner bör också ses över.

Orkan förekommer främst i fjälltrakterna, men i sällsynta fall uppstår de även i kustområden och kan därmed påverka även våra trakter.

Ge dig aldrig ut på sjön om prognosen visar risk för mycket hårda vindar.

Kuling, storm eller orkan?

Hur mycket det blåser kallas för vindhastighet och mäts i meter per sekund. Enligt SMHI graderas höga medelvindhastigheter i tre nivåer:

  • Kuling, cirka 10-24 m/s
  • Storm, cirka 24-32 m/s
  • Orkan, minst 32,7 m/s och uppåt.

(Källa: SMHI)

Åska och blixtar

Den svenska västkusten är ett av de mest utsatta områdena för åskoväder i landet. Åska är allra vanligast under sommarmånaderna juni, juli och augusti och risken brukar öka på eftermiddagarna.

Några tips på hur du bör agera vid åskoväder:

  • Gå inomhus, det är allra bäst. Hus av betong är säkrast eftersom de har armeringsjärn som är utmärkta åskledare.
  • Stäng av och dra ur sladdar ur vägguttagen för att skydda dina elektriska apparater.

Om du är utomhus och inte har någonstans att gå in:

  • Håll dig på marken, så lågt som möjligt, gärna nere i svackor.
  • Undvik att vistas på öppna fält som golfbanor eller fotbollsplaner.
  • Undvik att stå under enstaka träd eller andra höga föremål.
  • Undvik att bada, åka båt, vattensporta eller fiska. Vatten leder ström.

Snöoväder

Även om vintrarna mestadels brukar vara milda i vårt område kan snöoväder och kyla ställa till det även för oss då och då. Det bästa du kan göra är att stanna inomhus och inte ge dig ut i trafiken. Är du redan ute på vägarna och blir överraskad av snöoväder bör du ha nödvändig utrustning i bilen.

När vägarna blir alltför svåra att ta sig fram på brukar bland annat skolor stänga och lokaltrafiken kan ställas in. På landsbygden blir många hushåll helt isolerade då vägarna är igensnöade.

Bor du ensligt bör du vara extra förberedd på att kunna klara några dygn utan möjlighet att lämna bostaden. Du bör även se till att kommunicera med omvärlden, inte minst för att få hjälp med snöröjningen.

Läs mer om hur du vinterutrustar din bil
Läs mer om krisberedskap och vad du bör ha i din "krislåda"

Ras och skred

Ras och skred kan inträffa där det förekommer porösa lerjordar och sluttningar. På många platser i Västsverige finns sådana riskområden, och det är därför extra viktigt att undersöka markförhållandena inför exempelvis nya byggprojekt.

Med klimatförändringarna kan vi förvänta oss alltmer nederbörd och intensiva regn vilket i sin tur underminerar marken. Därmed ökar även risken för ras och skred.

Ett skred sker ofta utan förvarning men ibland kan man se tecken på att det är på gång.

Befinner du dig i ett riskområde, håll utkik efter:

  • Plötsliga sprickor och sättningar i marken.
  • Träd och stolpar som börjar luta.
  • Brott på (avslitna) ledningar och kablar i marken.
  • Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag.