Dricksvatten, växt- och djurliv, kraftstationer… Det finns flera skäl till att vi som räddningstjänst måste agera snabbt vid ett oljeutsläpp. I april var det övningsdags i Vänern för alla heltidsskift och personal från Mellerud.
Vid brandstationen i Vänersborg står alltid tre mindre containrar lastade med länsar, rep, strandskyddsdukar och annan basutrustning. Containrarna är redo att snabbt kunna köras ut till en olycksplats med hjälp av en lastväxlare. Om det blir svårt att komma nära intill strandkanten kan en sexhjuling ta vid och transportera materialet vidare ner till vattenbrynet. Sedan får NÄRF:s båtar ta över.
Att lägga ut och sedan bärga en 100 till 300 meter lång läns på vattnet kräver en del logistik och rutin. Därför får alla skift vara med på en större övning minst ett par gånger om året. Under en vecka i slutet av april var det dags igen.
Oljeläckage från båt
Nere vid den lilla badstranden i centrala Vänersborg står styrkeledare Patrik Karlsson och tar emot nästa gäng. En bit ut på vattnet, i räddningsbåten Frida, befinner sig övningsansvarige Michael Johansson. Han simulerar en skadad båtförare som gått på grund och som nu behöver undsättas.
Samtidigt som räddningspådraget drar igång framkommer det att två kubikmeter olja läckt ut i vattnet runt båten. Det är dags för skiftet, under ledning av Daniel Taxén, att hugga i ordentligt. Material plockas ut ur containern, länsar kopplas ihop och de dras ut med en mindre båt för att sedan läggas runt oljan. Strandskyddsdukar rullas ut på en strand där djur- och växtlivet är känsligt och måste värnas.
Samverkan mellan olika aktörer är viktigt och därför bjuds bland andra kommunerna in till liknande övningar. Den här gången är ingen representant på plats men Patrik Karlsson går in och agerar miljö- och hälsoskyddsinspektör med uppgift att förmedla sin kunskap om området till räddningsledaren.
Stöd till hela NÄRF
Den oljeskyddsutrustning som finns i Vänersborg ska täcka upp för mindre utsläppsolyckor inom hela NÄRF:s område, där Göta Älv och Vänern är de stora riskzonerna på grund av att de bland annat är dricksvattentäkter.
– Vi kan också hjälpa andra räddningstjänster om det behövs. Och få hjälp av dem förstås. Vi har inget komplett förråd men vi kan utföra vår huvuduppgift: Att skydda och begränsa en skada om och när den inträffar, förklarar Patrik Karlsson som tillsammans med brandmannen Joachim Johansson ansvarar för materiel och kunskapsstöd.
FAKTA – Flera aktörer med olika ansvar
- Kustbevakningen agerar vid utsläpp till havs och till sjöss.
- Kommunal räddningstjänst agerar vid utsläpp i strandnära områden, kanaler, hamnar och mindre sjöar.
- Kommunerna ansvarar för när oljan har nått land.
- Länsstyrelsen Västra Götaland har en övergripande roll. De ska identifiera skyddsvärda områden och underlätta samordningen mellan de olika aktörerna.
Lästips: Regional oljeskyddsplan för Västra Götalands län 2020 (finns att söka på nätet).