Att ge sig ut på isarna kan vara lockande men också förrädiskt. Du bör alltid ha med dig kunskap, sällskap och rätt utrustning. Här ger vi några tips och råd kring issäkerhet.
Varje vinter övar vi inom räddningstjänsten islivräddning. Men om olyckan skulle vara framme är det du som är på plats som kan göra den viktigaste insatsen, förutsatt att du har rätt utrustning och kunskap förstås. Riskera aldrig din egen säkerhet i ett försök att rädda någon annan! Ring 112 och påkalla hjälp.
Om du vistas ofta på isen, kanske för att fiska eller åka långfärdsskridskor, bör du noggrant ha gått igenom hur du och dina kamrater gör för att rädda varandra. Med rätt kunskap och rutiner, där alla i sällskapet vet vad som ska göras, behöver ett ”plurr” inte bli så dramatiskt.
Grundläggande kunskap om hur isar fungerar och hur snabbt de kan förändras är en förutsättning för att ge sig ut på dem. Vädret kan påverka isarnas kvalitet väldigt snabbt. En is som var säker ena dagen kan nästa dag vara farlig att ge sig ut på, till exempel om det har börjat blåsa mycket, om temperaturen har stigit och om det har snöat.
Viktiga tips för issäkerhet:
- Gå aldrig ut på en is om du är osäker på om den håller.
- Bedöm isens tjocklek med en ispik. Lär känna isen efterhand som du rör dig utåt.
- Var aldrig ensam på isen.
- Ha alltid med dig isdubbar och annan säkerhetsutrustning som räddningslina, visselpipa, ispik, mobiltelefon (vattentätt packad) och någon form av flythjälp som till exempel en ryggsäck med vattentätt packat ombyte.
- Åk inte skridskor i bredd utan följ efter varandra med några meters avstånd.
- Se upp för snötäckt is, nyis och havsis. De kan vara svaga.
- Lär dig var isens svaga platser är enligt ramsan: Vass, råk, brygga, bro – udde, avlopp, utlopp, inlopp – ränna, sund, grund, vindbrunn.